Innehåll

Vad är en aktie?
Avkastning
A- och B-aktier
Preferensakter och stamaktier
Aktiehandel
Courtage
Kapitalförsäkring
Länkar

Vad är en aktie?

En aktie är helt enkelt en ägarandel i ett aktiebolag. Om ett aktiebolag har hundra aktier och du äger två av dem, äger du 2% av bolaget. Som aktieägare har du rätt till en del av bolagets vinst som motsvarar din ägarandel. Du har även rätt till eventuell utdelning, och på bolagsstämman som är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag har du en rösträtt med det antal röster som motsvaras av ditt innehav. Aktien är inte bunden till dig, utan kan köpas och säljas fritt. Vanligen sker detta på en börs, men innehav i mindre aktiebolag kan köpas och säljas utan mellanhänder eller handelsplats.

Aktier ges ut av företaget för att ta in pengar. Enkelt uttryckt säljer företaget en del av sitt nuvarande och framtida värde när det ger ut aktier till försäljning. Detta kallas emission. Det finns olika typer av emissioner, såsom nyemission och apportemission, men gemensamt för dem är syftet: bolaget får in friskt kapital i utbyte mot ägarandelar.

Avkastning

Du kan få avkastning på din investering på två sätt. Dels kan du ta del av aktiens värdeökning genom att köpa den för ett visst pris och sedan sälja den för ett högre (kom ihåg att aktien kan minska i värde också!). Dels kan bolaget dela ut en del av vinsten till sina aktieägare som tack för förtroendet och de investerade pengarna som ägarna har bidragit med. Då kommer avkastningen i något som kallas utdelning.

A- och B-aktier

Sverige är ett av få länder i världen där handel med A- och B-aktier fortfarande är tillåtet. Systemet kom till när företagen behövde genomföra emissioner för att få in nytt kapital, men ägarna inte ville ge ifrån sig alltför mycket av makten. Trots att A- och B-aktien har samma nominella värde, och alltså motsvarar en lika stor andel av aktiekapitalet, ger A-aktien (oftast) 10 röster på bolagsstämman medan B-aktien bara ger 1.

Det är lätt att se varför stora svenska makthavare i näringslivet kämpar för att ha kvar denna form av aktiesystem. Säg att ditt företag består av 100 aktier som alla är värda 1000 kronor styck. Du behöver få in 60 000 kronor för att finansiera ett inköp, men du vill inte sälja 60 av dina aktier. Då förlorar du ju kontrollen i bolaget. Därför bestämmer du dig för att konvertera 10 av aktierna till A-aktier och 90 av dem till B-aktier. Sedan säljer (emitterar) du 60 B-aktier för 60 000 kronor och får in dina pengar. Kvar har du 30 B-aktier och 10 A-aktier som tillsammans ger dig 130 röster på bolagsstämman, eller en kontroll av 68,4% av bolagets röster (130 / (130 + 60) = 68,4%) trots att du bara har 40% av aktierna.

Det kan vara lockande att köpa A-aktier eftersom de ger ett större ägande, men investeraren bör fråga sig om det är nödvändigt. Man behöver generellt investera mycket stora belopp för att få ens 1% av rösträtterna vid en bolagsstämma, och då det generellt är sämre likviditet i A-aktier (de handlas i mindre omfattning vilket gör att de kan bli svårare att sälja för det pris man vill) bör man tänka efter innan man gör en sådan investering.

Preferensaktier och stamaktier

Lagen (ABL4:1) stadgar att alla aktier i ett bolag har lika rätt. Detta är dock en lag som bolagsstämman kan rösta över, vilket visar sig i det faktum att det finns A- och B-aktier. Men det finns också andra typer av aktier som kan ge både ekonomiska och icke-ekonomiska skillnader för ägarna. Två av dessa typer är preferensaktier och stamaktier. Dessa ger fördelar eller nackdelar av ekonomisk karaktär och har alltså inget med röster eller liknande att göra.

Prefensaktier är helt enkelt aktier som ger ekonomiska fördelar på bekostnad av stamaktier. Det kan till exempel vara så att ett bolag behöver locka nya investerare. För att få in det kapital som krävs kan det behövas en liten "morot" för investerarna i form av preferensaktier. Det kan till exempel innebära att innehavarna till preferensaktier har förtur till en viss andel av företagets utdelning varje år, medan stamaktieägarna får dela på det som eventuellt blir över.

Omvandling och utfärdande av olika aktieslag är något som beslutas på bolagsstämman, så man får inte tro att dessa processer är något som sker ovanför aktieägarnas huvuden av en girig styrelse eller liknande. Att erbjuda olika aktieslag är helt enkelt strategier som bolagets ägare kan använda sig av för att få in nya pengar i bolaget på ett så fördelaktigt sätt som möjligt, och det är alltid upp till investeraren om denne vill investera eller inte.

Aktiehandel

Aktiehandel sker generellt på en börs, som till exempel Stockholmsbörsen eller Londonbörsen. Handel sker elektroniskt mellan olika aktiemäklare. Dessa kan vara fristående mäklare, eller banker. För att kunna äga aktier behöver du ett värdepapperskonto. Detta kallas ofta för Servicekonto eller VP-konto (VärdePapperskonto), och kan öppnas genom din bank. Aktierna kontrolleras och registreras av VärdePappersCentralen, VPC, och du behöver inte ha ett kassaskåp eller liknande för att förvara dem.

Courtage

När du sedan ger din mäklare order om att köpa eller sälja en aktie åt dig, tar mäklaren ut en avgift för detta i form av en avgift som kallas courtage. Denna avgift kan variera och bestå antingen av en fast minimiavgift eller en procentsats på värdet av affären du beställer. Det är stor skillnad mellan mäklarna när det gäller courtaget, så det kan vara värt att jämföra dem innan du öppnar ditt VP-konto. Speciellt om du inte hade tänkt göra så stora affärer, kan courtaget "äta upp" en stor del av dina vinster.

Om du ska investera 1000 kronor i Aktiebolaget AB och din mäklare eller bank tar ut 39 kronor i courtage, innebär det att din investering måste stiga med över 8% innan du ens kan sälja den utan förlust! Välj därför en mäklare med låga avgifter, och handla med så stora belopp som du tycker att du klarar av. Handla bara med pengar som du har råd att undvara, och till och med förlora, eftersom all aktiehandel medför risk.

Kapitalförsäkring

Ett alternativ till ett Servicekonto kan vara en Kapitalförsäkring. Dessa har blivit mycket populära på senare tid. En Kapitalförsäkring, eller KF, är i grund och botten en livförsäkring där du själv bestämmer innehållet. Premien tas ut i form av en riskpremie som täcker avkastningsskatten som försäkringsbolaget måste betala. Denna skatt beräknas på hur mycket pengar du har i din försäkring, och du skattar alltså inte på eventuella vinster vid försäljning eller utdelningar. Å andra sidan får du inte heller dra av eventuella förluster i din deklaration.

Riskpremien beräknas som 27% av genomsnittet på statslåneräntan. År 2009 var statslåneräntan i genomsnitt 3,10%. Det innebär att avkastningsskatten 2010 är 0,837% på kapitalförsäkringens innehåll (3,10% x 27%).

Notera att du inte står som ägare till aktier du köper via en KF, det gör försäkringsbolaget. Det medför att du inte har någon rösträtt på bolagsstämman. Däremot har du rätt av få tillgång till utdelningar och vinster.

Länkar

Föreslå en länk!